Emelie

Jag hittade en fin dikt på jobbet ur Kay Pollaks bok "Att växa genom möten". Jag tyckte den var mycket tänkvärd.

NÄR JAG BER DIG LYSSNA PÅ MIG OCH DU BÖRJAR GE MIG GODA RÅD
HAR DU INTE GJORT VAD JAG BETT DIG OM.
NÄR JAG BER DIG LYSSNA PÅ MIG OCH DU BÖRJAR FÖRKLARA VARFÖR
JAG INTE SKA KÄNNA SOM JAG GÖR,
TRAMPAR DU PÅ MINA KÄNSLOR.

NÄR JAG BER DIG LYSSNA PÅ MIG OCH DU TYCKER ATT DU MÅSTE GÖRA NÅGOT
FÖR ATT REDA UT MINA PROBLEM SVIKER DU MIG,
HUR UNDERLIGT DET ÄN KAN LÅTA.

KANSKE ÄR DET DÄRFÖR SOM BÖDER HJÄLPER EN DEL MÄNNISKOR.
FÖR GUD ÄR STUM OCH HAN GER INGA GODA RÅD
ELLER FÖRSÖKER "GREJA" SAKER OCH TING.
HAN LYSSNAR BARA OCH LÅTER MIG KLARA MIG SJÄLV.

SÅ LYSSNA BARA PÅ MIG ÄR DU SNÄLL
OCH OM DU VILL PRATA KAN DU VÄL VÄNTA PÅ DIN TUR EN LITEN STUND?
SÅ LOVAR JAG ATT LYSSNA PÅ DIG.

/ Em