Toppen av lathet...

.. måste ändå vara när man inte orkar gå ut med soporna utan ställer dem innanför ytterdörren och sopnedkastet är max 1 meter utanför dörren!! Är det bättre att det luktar sopor i hela lägenheten? Tydligen tycker jag det. Och jag som trodde att jag var pedant!
/ Em

Living in a GLEE-world

Ni som känner mig har förmodligen inte missat min förkärlek för serier och musikaler. Just nu har jag fastnat i serien GLEE vilken jag bara älskar! Den har allt som kan sökas- kärlek och drama som utrycks i form av dans och sång! Jag bara älskart!
Jag skulle verkligen kunna leva i en Glee värld där känslor uttrycks genom sång och dans, tänk vad roligare allt skulle upplevas då. Lite fånigt också kanske=)
Jag känner mig iallafall saligt lycklig när jag kollar på denna serie och blir djupt försjunken in i denna värld!
/ Em

Tvångstankar - ett tvångsmässigt inlägg=)

Jag känner mig tvingad... har inte bloggat på länge, FÖRLÅT! =)
Tvångstankar är väl något som alla kan relatera till mer eller mindre. Att känna sig tvingad att göra något speciellt och känslan av att om du inte gör just det speciella så händer något "farligt". kanske kan kalla tvångstankar för små ritualer som vi mäniskor måste utföra för att känna oss tillfreds. De vanligaste tvångstankarna är kanske att man innan man lämnar sin bostad har vissa ritualer för dig, exempelvis gå in i varje rum (gärna i en bestämd ording), rycka i dörrar, kolla så lamporna är släkta och kolla så kontakter är utdragna och spiseln avstängd. Denna ritual gör du oavsett om du är försenad eller inte för ifall du INTE gör det kan du inte vara säker på att allt är som du ska när du lämnar ditt hem.
Jag LIDER av flera olika sorters tvångstanar som kommer och går. Med lider menar jag att dessa tankar ofta tar mycket av min tid och ENERGI i vissa situationer. Jag har också upptäckt att jag har en förmåga att skapa nya tvångstanka, men inte för att ersätta någon gammal tanke utan för att bygga på tvånget lite till. Otroligt frustrerande!!!! Några av mina tvångstankar som drabbar mig mer eller mindre ofta är:
- Gå inte på A-brunnar!
- Lås dörren gärna två gånger för att verkligen föräkra dig om att det är låst och gå sedan tillbaka efter att ha hunnit 100 m hemifrån för att kolla så att du verkligen låste dörren den andra gången!
- När jag går på stan MÅSTE jag kolla i ALLA klädaffärer ifall jag är ute efter kläder, eller ALLA bokhandlar om jag är ute efter en bok. Det kan vara billigare någon annanstans och det kan vara så att jag hittar något bättre i en annan affär. Detta gäller även om det finns 5 H&M så MÅSTE alla dessa utforskas. (detta har lett till att jag föredrar gallerior med begränsat utbud=nog så stressande)
- Ät alltid upp godiset, hur mätt och äcklad du än är av den sista biten, godis kastar man inte!
Jag är medveten om mina tankar och vet att tvånget endast är i min FANTASI och att det därmed är JAG som kan sätta stopp för tankarna och bryta mot rutinerna. Tvångstankar kan ju annars leda till ett mer SJUKLIGT beteende vilket inte är att leka med! Jag känner mig alltid därför så stolt när jag lyckats bryta mina tankar och göra precis tvärt emot vad tvånget säger för att sedan inse att ingenting farligt hände!
Samtidigt tror jag att utan dessa tvångstankar så skulle saker och ting kunna gå fel i vardagen och att de fungerar som ett slags skydd. För skulle jag glömt att låsa dörren en dag och det blivit inbrott skulle jag klandra mig själv ännu mer än om jag kom lite försent till jobbet.
/ Em

Är totalt förvirrad på jobbet men "expert" på Stockholms tempot!

Nu har jag snart varit en vecka på jobbet! Första dagen slutade med total förvirring och denna förvirring har visat sig hålla i sig hela veckan!

Jag visste att det skulle bli annorlunda och svårt att komma in på en ny arbetsplats, men att jag skulle känna mig så totalt förvirrad och korvstoppad hade jag inte räknat med. Jag är lite av en person som vill vara "expert" inom det jag gör och jag blir arg och frustrerad när det inte går. Här har de ett helt annat sätt att arbeta och det är många nya arbetsuppgifter som jag tidigare inte haft ansvar för. Det är också nya riktlinjer och rutiner som gör mig snurrig. Det är svårt att tänka om. Men skam den som ger sig heter det ju och jag vill inte skämmas! Kollegorna är iallafall trevliga och jag hoppas att de kommer stå ut med mitt eviga frågande framöver.

På denna första vecka i Stockholm har jag dock lyckats komma in i Stockholms tempot vilket jag däremot själv vill säga att jag blivit "expert" inom. Jag går jättefort, blir irriterad på folk som står på "fel" sida i rulltrapporna när jag ska gå fort förbi, jag blir stressad om jag missar en tunelbana (det tar ju hela 6 minuter tills nästa går) och jag läser Metro. Jag tycker nog att jag börjar smälta in! Ingen skulle kunna säga att jag inte lika gärna skulle kunna vara stockholmare! Om det inte var för att jag ser totalt förvirrad ut när jag springer fram och tillbaka mellan de olika perrongerna (anledningen till att jag går fort och blir irriterad på folk som står fel i rulltrappan) då jag inte hittar till rätt tunnelbana, vilket gör att jag ofta precis missar en tåg och därmed blir stressad.

Slutsatsen= Det är inte lätt att börja nytt jobb och anpassa sig till Stockholms livet på en och samma gång. Jag tycker att man borde få introduktion i båda!

/ Em





Tårfylld avtackning

Så kom den sista veckan, den sista dagen och de sista timmarna på jobbet! Det jag så länge förnekat och inte orkat ta itu med! Så många att säga hej då till och så många att krama om! Jag fick den bästa avtackningen som man kan tänka sig!

På tisdagen bjöd jag mina kära kollegor på smulpaj vilket blev mycket uppskattat. Jag fick en fin present av Ulla, ett minne från Norrköping. På onsdagen fick jag en fin present av Jenny för att bota deppiga dagar. Sedan bjöd alla kollegor på fika och jag fick ett stort fat från allesammans med världens största themugg, olika soreters the, choklad, en äggkopp, thecil, ljus och ett jättefint kort. Jag blev rörd till tårar och försökte hålla ett litet snyftande tal men allt jag fick fram var TACK! Sedan hade jag ett samtal med kära Bettan (min chef) där hon sa många fina ord och goda råd och så fick jag en fin orkidé!





Jag måste säga att denna arbetsplats har varit så himla fin och det har alltid varit roligt att gå till jobbet! Ni har lärt mig så otroligt mycket och hjälp mig att bli den jag är idag i min yrkesroll och som person. Det har varit oroligt utvecklande att få arbeta med er och jag ska försöka bära med mig stämningen som vi har till nästa arbetsplats. Jag hoppas att vi ses snart igen! Vi håller kontakten!

På fredagen var det då dags för det stora kramkalaset där jag gick runt till kollegorna och gav dem en stor bamsekram! Det blev tårfyllt! Tack för allt!

Massa kramar till er alla!
/ Emelie


Flyttat till förråd!

Ja nu har vi packat ihop lägenheten i en stor drös kartonger och flyttat allt till ett förråd. Sista veckan bodde jag bland kartonger, härligt. Vi får inte den nya lägenheten förrän 1 april så under tiden kommer vi bo i Johans lilla etta, mysigt!




Mina föräldrar och Johans föräldrar kom och hjälpte oss med flytten. Måste säga att det kändes väldigt konstigt att packa ihop den underbara lägenheten. Kommer verkligen sakna att bo i den. Känns ändå på ett sätt okej när jag vet vad som väntar, att vi har en ny fin lägenhet att bo i. Längtar efter att få inreda och komma på smarta lösningar till förvaring. Kan ju säga att det compact living är ledorden!

Nu går jag i väntans tider för att inta den nya bostaden!
/ Em

En dag med Ida och Fia!

När jag och Johan ändå var i Vimmerby för att föhandla med banken passade jag på att träffa Fia och Ida! Fick följa med dem när Ida skulle fotograferas och det var en rolig upplevelse. Ida är en unge som alltid är glad och ler så fort man tar fram kameran. Perfekt för fotografen. Blev många fina bilder och blir spännande att se sen när de framkallat dem.



Efter fotografen åkte vi hem till Fia och Ida och hade tjejmys i soffan där Fia försökte lära mig ett budget program på dator (ska försöka ha en ekonomiskt plan nu framöver). Sen snackade vi skit och myste i soffan. Ida satt i mitt knä hela tiden och jag kände mig så stolt när hon även somnade i min famn, (jag inger trygghet) haha.



Var så roligt att få en dag tillsammans med er och jag längtar tills vi ses nästa gång!

Massa kramar
/ Em

PIXIE 1 ÅR!

Tiden går verkligen fort och min älskade brorsdotter har blivit ett år! (Det innebär skrämmande nog att jag också snart är ett år äldre!) Självklart måste man fira detta lilla gulltroll som nu springer omkring för fullt och pekar och pratar Pixie språk!

STORT paket till en STOR tjej!


Jag och Johan var i helgen och fira Pixie lite i förskott och hon fick då en fin spis av oss. Hon belv riktigt glad och bröjade direkt tillaga helstekt clown?!? Mumsigt och KNAPRIGT!





Familjen Samuelsson- Tomtelius har också flyttat till en större tre:a i Vimmerby vilket gör att Pixie numera har ett eget rum och hennes mamma och pappa med för den delen=) Det var verkligen en jättebra lägenhet för familjen! Vi busade massor i hennes rum och gosade!



Längtar till nästa gång vi ses!

Puss och Kram
/ Faster Em

Förhandling med banken!

Så var det dags att skriva papper på miljonskulden på banken och försöka förhandla kring räntorna. Måste säga att vi kände oss lite illa till mods när vi satt och väntade på bankstjänstemannen och kollade på tv-skärmen där lägenheter och hus till salu rullade, inga miljonbelopp där inte!

Väl inne under förhandlingsmötet tycker jag att vi (det vill säga Johan) gjorde ett imponerade jobb, lyckades förhandla oss från att betala ca 15 000 kr/månaden ner till ca 9000 kr/ månaden! Måste säga att Johan fick stå för snacket och jag satt bredvid som den stödjande flickvännen och försökte se ut som att jag förstod allt som sas. I verkligheten tyckte jag det mesta lät som rena grekiskan med siffror hit och dit! Hatar verkligen allt detta bankprat. Jag som person är nog mer av en spargris människa och skulle lätt kunna förvara alla pengar i madrassen om nu det hade gett en bra ränteutdelning, vilket det tyvärr inte gör!

Nåja, vi kom från banken nöjda och ser nu fram emot att flytta in i vår nya lya värt ett par miljoner! Nice! (Ingen panik nu Emelie)

Nu är lägenheten vår!

/ Emelie med det feta lånet OCH den fina lägenheten!

Hatar ljudet av väckarklockan!

Varje morgon, även ibland på helgerna hör jag det där äckliga ljudet av min väckarklocka! Det är inte för att jag inte vill gå upp, är ju lite av syftet med att ställa en väckarklocka, utan för att ljudet som den ger är förskräcklig och får mig att vakna på fel sida!

Jag bara hatar ljudet av väckarklockan!

För ett par nätter sedan vaknade jag av att jag i samma stund som väckarklockan ringde skrev "det är inte sant!", i syfte på det hemska ljudet. Så då bestämde jag mig för att försöka VAKNA PÅ ETT NYTT SÄTT och inte förstöra dagen med grinighet. Jag ställer min mobil på väckning istället med en något muntrare melodi istället för ett öronbedövande TUTANDE! En annan smart idé som jag fått är att jag har en lampa som tänds i vardagsrummet så att tillvaron ska kännas lite ljusare när "klockan" (läs mobilen) ringer! Än så länge har det fungerat och jag tycker att det känns roligare att vakna!



/ Em

Examensfest

Har ju två små eftersläntare från förra klassen som nu äntligen tagit sin socionomexamen! Anledningen till att de ligger efter är att de valde att uppleva världen innan de gav sig in i "vuxenlivet".

Denna stora viktiga händelse valde Sara Ö att fira med fest och jag var bjuden=)

Det bjöds på god paj och välkomsdrink! Blev en härlig kväll med gott sällskap och skratt. Var också första gången jag var nykter på en fest, vilket var en rolig upplevelse i sig! Kan helt klart bli fler gånger! Mår ju så bra dagen efter också! Tack Jenny för tipset om det alkoholfria vinet!

Blev inte så mycket bilder, men här är ändå några som togs!







/ Em


Har blivit med lägenhet!

Efter ca 50 lägenhetsvisningar har vi äntligen hittat DEN LÄGENHETEN som kommer bli min och kärlekens nya gemensamma hem! Känner mig glad, lugn och skräckslagen!

Det är en tvåa på 45 kvm i vasastan och hur fin och mysig som helst! Johan hade varit på förhandsvisning och vi bestämde oss för att äntligen försöka vinna en budgivning genom att helt enkelt undvika en och komma överens med köparen innan den öppna visningen, vilket gav ett positivt resultat.

Fick dock en liten "vad liten den är"- chock när jag första gången såg den. Är ju bortskämd med mina ca 70 kvm så vad hade jag väntat mig!? Det är nog bra att vi inte får lägenheten förrän i april då jag och Johan under en månads tid får dela på en lägenhet om 20 kvm. Att flytta till 45 kvm kommer ju då kännas som rena lyxen!

Här är lite bilder på lägenheten, dock har jag fotat dem i prospektet så de blev inte så bra, men det ger en liten vink om hur det ser ut iallafall=)











Längtar!

/ Emelie på god väg till att bli en Stockholmsbo

Effektfullt!

Jag har hittat en ny inställning på en av mina favoritleksaker.... KAMERAN. Titta!!






(Den blåa är orginalfärg)



Fint va!?!

/ Fotografen

Ensamboende

Min sambo har dumpat mig och flyttat till Linköping! Han hade i och för sig inget större val med tanke på att jag och Johan sagt upp lägenheten för att flytta till huvudstaden, men ändå! Det känns lite ensamt att sitta här i soffan utan att ha någon att prata med, någon som lagar mat de dagar som man tränat och ingen att kommentera tvprogram med.

Jag är övertygad om att Styrbjörn saknar mig också=)

Så nu är jag ensamboende igen! I en lägenhet som inte längre är direkt hemtrevlig med tanke på att jag och Johan börjat rensa och packa! Förstår inte hur mycket saker man har egentligen förrän man plockar fram allt ur skåpen. Men snart ska vi flytta till vår nya gemensamma bostad och bli sambos igen! Ska bara hitta den där bostaden först!!!

/ Em

Pay back time....

... eller ett försök till det iallafall.

Det jag syftar på är att det var dags för mig och Johan att bjuda tillbaka på den fina och roliga kvällen hos Mia och Trond. På menyn stod köttgryta med chili och choklad samt vitchoklad- och jordnötsmarinerad lax. Till efterrätt bjöds det på blåbärspaj och vaniljglass. Blåbären hade jag plockat själv men glassen stod fabriken för!

Det blev en hel del skitsnack, grabbarna intog vokda lime och vi tjejer smuttade på limoncello. Efter några riktigt trevliga timmar var det dock dags för Mia och Trond att gå hem och rasta Zina. Grabbarna var på att gå ut men jag och Mia bangade. Det var skönt dagen efter=)




Tack för en trevlig kväll! Nästa gång blir det förmodligen i Stockholm!

/Em

Nu är det allvar!

Mitt anställningsbevis för Stockholmstjänsten har kommit!! AHH nu är det på allvar! Känslostorm = Ångest, Lycka, Tacksamhet, Nervositet, Rädd, Ledsen, Glad, Förväntansfull, Nyfiken m.m!

Känner mig just nu rätt scitzofren! Har tidigare besrkivit känslan av att vara mellan två lägenheter!  Jag kan garantera att här är en äkta känsla av att vara mellan två jobb!!!

Påskrivet och klart!
/ Emelie Samuelsson, biståndshandläggare
Kista-Rinkeby Stockholm stad.

Träningsvärk...

JA jag har börjat träna! Eller iallafall har jag gått ett par gånger nu och tanken är att det ska bli en del av vardagen och inte en tillfällighet! Jag menar allvar!!!

Jag har den senaste tiden provat mig fram med olika varianter av träning. Dels har jag gymmat, tränat TIDIGT på morgonen i högst en halvtimme VARJE VARDAG och nu senast pass två gånger i veckan. Jag har insett att jag nog är lite av en periodare när det gäller träning och form av träning. Jag vill på ett sätt alltid träna i någon form men har inte fullt ut hittat helt rätt.

Senaste veckan har jag och Carro gått på två pass, bodypump och afro. Trodde jag skulle dö på bodypumpen och kunde knappt gå av träningsvärk dagen därpå.  Pinsamt nog hade jag hembesök dagen därpå och tanten hade ont och svårt att gå och till min fasa insåg jag att vi hade lika svårt att sätta oss ner. Jag hoppas verkligen inte att hon trodde att jag gjorde narr av henne som ojade mig likadant och gjorde samma grimarser och rörelser.

Kändes dock som att upplägget av veckans träning varit lyckad och kommer nog köra på ett tag till på detta schema! Får undvika att boka in hembesök dagen efter bara!

/ Em

Att pendla till jobbet är ett stort irritationsmoment

Är lite smått frusterad och irriterad.

Inte nog med att jobbet ligger flera km bort så har någon smart idiot kommit på idéen att bygga spårvagnsspår HALVVÄGS till jobbet. Så istället för att kunna åka buss i princip från dörr till dörr så får jag nu iställlet byta från spårvagn till buss halvvägs till jobbet. Detta "ENKLA" byte som är så smart genomtänkt fungerar ALDRIG! Bussarna sköter oftast sitt jobb och kommer och går var tionde minut. Spårvagnen däremot går som den vill, vilket är ungefär en gång i halvtimmen. (enligt tidtabell var tionde minut) Det går väl ann när man ska till jobbet, bara man lyckas komma på en spårvagn, men hem tar ibland upp emot en timme! Vilket i vanliga fall högts tagit 30 minuter! Att bestämma tid med någon eller komma i tid till träningen är en ren vetenskap. Börja gå eller hoppas på att spårvagnen kommer? Det hela blir ju inte bättre av att det är minusgrader ute!

Ska bli spänande att se hur upplevelsen av pendlandet i Stockholm blir, antar att jag kommer ha liknande känslor där! KUL!

Inget är som väntans tider eller?


/ Em

Är mellan två bostäder

Många minns väl uttrycket från Co Segemyhr där Fredrik flera gånger konstaterar att han är mellan två jobb, INTE arbetslös. Det kan liknas med den situation som jag och Johan på ett sätt kan sägas befinna oss i just nu, mellan två bostäder. 

Vi har sagt upp drömmarnas lägenhet i Norrköping för att flytta till Stockholm och finna en ny. OCH det är just detta att finna en ny! Jag måste verkligen säga att jag HATAR(!!!!) Stockholms bostadspolitik. Det finns inga bostäder att hyra om du inte stått i kö i 30 år. Så för att ha en chans till boende gäller det att köpa eller hyra i andra hand. Att hyra i andra hand kan dock visa sig vara lika dyrt som att köpa en lägenhet.

Så det nya söndagsnöjet har blivit att springa runt och titta på lägenheter, drömma sig bort, känna att vi slår till och sedan känna BESVIKELSEN när den nya drömbostaden knycks framför näsan på än med "ynka" några 100 000. Det är svårt att veta vilken budningsteknik man ska ha, gå all in eller buda i små omgångar. Sak man vara först om att lägga ett bud eller ska man avvakta?

 

En spännande detalj i det hela är ju också att man stöter på samma par under en visningsdag där alla går och kollar på samma lägenheter. Det bästa borde ju då vara att VI kunde komma överens om vilken lägenhet som respektive par helst vill ha så kan vi slippa buda och trissa upp varandras priser. Men hur fångar man upp dessa par och lägger fram det förslaget utan att mäklaren hör och ser!?!?

 

Men just nu står vi iallafall här, mellan två bostäder och gör allt vad vi kan för att hitta det nya drömboendet SNART!

/ Frustrerade "bostadslösa" Em


Fina PYG!

PYG det är BILEN det! Jag måste säga att det är verkligen en bra liten sommarbil som jag och Johan köpte i början av sommaren. Den har varit körbar ända in i december! Den startar varje gång trots flera minusgrader! (peppar peppar) Varje månad efter augusti som vi får glädjen att åka i bilen känns som en gåva.

För ett tag sedan så hände det dock en liten olycka. Hela bakrutan på PYG gick sönder i små miljoner bitar. Så vad gör vi då?! Jo köper en ny baklucka med en hel ruta. Av någon anledning var det billigare än att köpa en ny ruta. Pappa fixade så nu ser den ut som "ny" och vi kan åka med bilen igen=) Att bakluckan och bilen inte är i samma färg spelar ju ingen roll=)




/ Em

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0